Andra former av demokrati

Den traditionella indelningen av demokrati brukar vara direkt demokrati och representativ demokrati där den representativa demokratin är den som dominerar runt om i världens demokratiska länder. Men förutom dessa två former av demokrati finns det även andra som praktiseras.

Andra former av demokrati

Flytande och direkt representativ demokrati

Den form av demokrati som kallas för flytande demokrati är en blandning av direkt demokrati och representativ demokrati. Detta visar sig i att de röstande har båda formerna av demokratin i sin vardag. Antingen kan man i varje fråga rösta själv eller så kan man delegera sin röst. Med denna form av demokrati kan varje person själv bestämma hur pass engagerad man vill vara. Vill man inte engagera sig alls så gör man som idag, man ger sin röst till ett parti som sedan sköter besluten. Man skulle i en flytande demokrati kunna rösta själv i ämnen man är intresserade och insatta i och delegera sin röst till andra partier i frågor man inte vill engagera sig i. I en direkt representativ demokrati tillfrågas medborgarna regelbundet om deras åsikter i sakfrågor och principiella frågor. Detta görs genom statiska undersökningar som sker ofta och där urvalet är stort. Det som statistiken visar är det som utgör beslutsunderlaget för regeringen som har som uppgift att se till att de beslut som underlaget visar på genomförs. Medborgarna har alltså stor makt i denna form av demokrati och det är av största vikt att de statiska undersökningarna är korrekta.

Övriga demokratiformer

Liberal demokrati är ett styrelseskick med representativ demokrati där de folkvaldas politiska makt står under rättsväsendet. Den liberala demokratin var den demokratin som ursprungligen användes i västvärlden. Grundlagar garanterar friheter och rättigheter och reglerar majoritetens makt över minoriteters civila rättigheter. Liberala demokratier burkar karakteriseras av mångfald och tolerans och en liberal demokrati kan antingen ha republik eller monark. Den socialistiska demokratin brukar i sin tur delas in i politisk demokrati, social demokrati och ekonomisk demokrati. Den politiska demokratin handlar om det som socialister uppfattar som ett avskaffande av diktatur och detta genom att avskaffa monarkin och bourgeoisien (borgerskap). En politisk demokrati garanterar ett minimum av demokratiska rättigheter som allmän rösträtt till exempel. I den sociala demokratin är allas lika värde och allas lika påverkan oavsett bakgrund och nuvarande status i fokus. I en social demokrati ska alla ha rätt till skydd, bostad, utbildning och hälsovård och man kan därmed dra paralleller mellan en social demokrati och en välfärdsstat. Med en ekonomisk demokrati menas att medborgarna i ett land har möjligheter att påverkan den ekonomiska utvecklingen eller ekonomiska beslut på sin arbetsplats. Ekonomisk demokrati står också för en socialistisk fördelning av de resurser ett samhälle har tillgång till. Ekonomisk demokrati har dock ingen exakt definition men det innebär i kort att en jämn fördelning av ekonomiska rättigheter och möjligheter ska vara ett faktum.

Inom arbetslivet innebär det större makt över företagen genom kanske arbetarstyrda företag eller något åt det hållet. Religiösa demokratier nämns ibland som en demokratiform. I en religiös demokrati styrs lagar och regler av religionens regler och föreskrifter. Befolkningen tillhör oftast religionen och former av religiös demokrati skulle kunna vara en kristen eller judisk demokrati.

Övriga demokratiformer