Auktoritarianism

Auktoritarianism

Auktoritarianism är ett begrepp som alltmer börjar dyka upp i media. Ordet kommer ifrån latinets auctor, som betyder mästare, ledare eller författare, samt slutändelsen   -arian som innebär åsikt, råd eller befallning. Begreppet innefattar alltså en person eller myndighet, som anses ha rätten och makten att påbjuda eller befalla något. Kännetecknande är tvånget – och viljan – att lyda en auktoritets order, och aggression och repression mot de som inte underkastar sig, samt att auktoritetetens normer är de enda giltiga. Eftersom det är en ideologi som står i motsatsförhållande till vänsterns idéer om kollektivism, används ibland uttrycket höger-auktoritarianism.

Auktoritärt styrelseskick

Auktoritarianism, eller ett auktoritärt styre, kan utövas av stater, myndigheter eller i en organisation. Ledarskapet går ut på att de underordnade ska visa den överordnade underkastelse och lydnad. Den individuella friheten är helt eller delvis kringskuren. Andra partier eller organisationer är begränsade, liksom mötesfrihet, fri media eller annan politisk verksamhet. Den formella, verkställande makten är ofta skiftande och vag. Även om auktoritära stater oftast är diktaturer, står auktoritarianism och demokrati inte nödvändigtvis i ett motsatsförhållande. Demokratiska stater kan ha vissa auktoritära drag i medborgarnas förhållande till chefspersoner eller myndigheter, där det förväntas strikt lydnad.

En personlighetsegenskap

Auktoritarianism kan också vara en personlighetsegenskap. Då förhåller man sig till andra enligt principen över- och underordning. Man bestämmer hur andra individer och grupper ska tycka, tänka och bete sig i olika avseenden. Ett auktoritärt personlighetsdrag karaktäriseras av det man kallar ”förakt för svaghet”. Fördomar mot minoriteter och oliktänkande rättfärdigar till exempel brott mot dessa. En auktoritär person är ofta positivt inställd till våld, och är aggressiv genom vapen, numerärt övertag, eller genom myndighetsutövning. Strängare straff förespråkas ofta, i synnerhet mot minoriteter. Även i ett land som uppfyller kriterier för en demokrati, kan en stat eller en ledare uppvisa auktoritära drag. Man talar om olika negativa dimensioner hos en auktoritär, eller dominant, person. Nedvärdering och förlöjligande av andra, hot och utpressning, oklara, vaga eller meningslösa regler, hat mot de som anses vara fiender, onyanserat tankesätt och svårigheter att sätta sig in i andra människors situation. Personen litar inte på någon annan än sig själv utan vill ha total kontroll. Ett exempel på auktoritarianism hos en demokratisk vald ledare är USA:s president Donald Trump. Han attackerar de samhällsinstitutioner, till exempel media eller rättsväsendet, som granskar honom. Han avskedar medarbetare som är kritiska. Han sprider desinformation och hyllar despoter som Kim Jong-Un, Saddam Hussein och Vladimir Putin. Att med sin röst välja fram auktoritära ledare är en trend som ökat i världen de senaste åren. Front National i Frankrike, Geert Wilders Frihetsparti i Nederländerna, Danske Folkeparti, Victor Orbans Fidesz i Ungern, Jair Bolsonaro i Brasililen och Recep Tayip Erdogan, Turkiets premiärminister. De som följer en auktoritär ledare står också högt på den auktoritära skalan. Man hyllar en ledare som kan ”peka med hela handen”. Till exempel visar det sig att Sverigedemokraternas i högre grad än andra föredrar en icke-demokratisk regering, och att det finns andra statsskick som är bättre än demokrati. Familjer kan också präglas av auktoritarianism. Barn som växt upp med förnedring och aggression som ständigt närvarande, uppvisar psykologiska ärr långt upp i livet.