Demokratin i Sverige

Idag är den svenska demokratin väl utvecklad och vida antagen. Men så har det inte alltid varit. Det var speciellt händelser under 1800-talet och 1900-talet som la grunden för dagens demokratiska Sverige.

Demokratins framväxt

Sedan sent 1700-tal infördes av kung Gustav III ett så kallat kungligt envälde då riksdagens och rådets makt minskade kraftigt och kungen kunde ensamt bestämma. I mars 1809 avsattes kung Gustav IV Adolf i en statskupp. Man ville snabbt begränsa kungamakten vilket man gjorde genom att forma grundlagen som heter Regeringsformen vilket är utgångspunkten för Sveriges demokrati. Regeringsformen från år 1809 kom att spela stor roll för den demokratiska utvecklingen då det genom den bestämdes att kungen inte ensam skulle ha makten. Istället delades makten i fyra delar. Den verkställande makten låg hos kungen, makten över de inbetalade skatterna låg hos riksdagen, makten att skapa lagar delades av kungen och riksdagen och till sist så lades makten att döma hos domstolarna. Denna indelning av makten gjorde att den demokratiska utvecklingen kunde fortsätta, det innebar inte med omedelbar verkan att Sverige blev demokratiskt. Ytterligare två grundlagar tillkom snabbt, successionsordningen och tryckfrihetsförordningen och den censur som Gustav III avskaffades. Yttrandefriheten fanns redan nedskrivet i en lag från 1766 men 1809 tillkom det att alla medborgare också hade rätten att välja vilken religion de ville tillhöra. Allmän folkskola, vilket innebar att alla barn måste gå i skolan, infördes år 1842. Såhär efteråt kan vi konstatera att detta införande var av stor vikt för den demokratiska utvecklingen i Sverige. Allt fler lärde sig skriva och läsa och med sina nya kunskaper växte även viljan att vilja påverka.

Folkrörelsernas tid

I slutet av 1800-talet växte folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkor, kvinnorörelsen, arbetarrörelsen och även politiska partier fram i Sverige. Genom att en grupp av människor organiserade sig och hördes kunde man lättare föra fram det man ville förändra. Att detta kom just nu hörde ihop med industrialiseringen under andra halvan av 1800-talet. Allt fler krävde allmän och lika rösträtt. Det var främst från och med 1890-talet som debatterna började att till allra största del handla om rösträtt. Alla män hade inte rösträtt under denna tid utan det var först år 1909 som majoriteten av männen i Sverige fick rätten att rösta. Tio år senare fick kvinnor rätt att rösta ibland annat de kommunala valen. År 1921 fick både kvinnor och män rätt att rösta i alla allmänna val i Sverige och samma år hölls det första valet med lika rätt för män och kvinnor. Efter valet konstaterades det att fem kvinnor valts in i riksdagen. Det var dock fortfarande en grupp som inte fick rösta, och det var vapenvägrarna, de fick vänta tills nästföljande val innan de också fick rösträtt. Den första svenska folkomröstning hölls den 27 augusti 1922 där det blev ett nej till spritförbud. Sedan denna folkomröstning 1922 har det modifierats i de grundlagar som utgör pelarna för dagens svenska demokrati. Den svenska demokratin är idag en av världens mest utvecklade demokrati med medborgerligt inflytande i flertalet olika former av myndigheter, organisationer och föreningar.