Vad innebär begreppet diktatur

Att beskriva vad som kännetecknar en diktatur är inte så lätt då det finns olika former av diktaturer. Det kan vara en envåldshärskare, en mindre krets av personer med all makt, partidiktaturer eller militärdiktaturer. Det som alla dessa diktaturer har gemensamt är dock frånvaron av demokrati, folkmakt och fria och allmänna val. En diktatur anses ofta vara demokratins motsats.

Bakgrund till begreppet diktatur

Diktaturer av olika slag har säkerligen funnits längre bak i tiden än vad vi kan se. Själva begreppet diktatur användes dock första gången inom den romerska republiken. När ett land hamnade i kris kunde en diktator utnämnas av konsulerna, efter klartecken från senaten. Att tillsätta en diktator skulle enbart vara en provisorisk lösning och därför fick diktatorn bara ha makten i en period av sex månader. Att man utsåg en diktator var för att man behövde någon som snabbt kunde fatta avgörande och viktiga beslut utan att ta hänsyn till vad folket eller den romerska staten tyckte. Det fanns dock ett undantag, men det var också det enda. Diktatorn fick inte besluta över de allmänna medlen. Mellan åren 501 f.Kr. och 44 f.Kr utsågs totalt 88 stycken diktatorer som hade som uppgift att återställa ordningen och föra landet ut ur den pågående krisen. Denna definition av diktator som föddes då stämmer fortfarande in i den moderna diktaturen där man bestämmer över andra människor utan att ta hänsyn till dem samtidigt som man struntar i vad lagarna säger.

De olika formerna av diktatur

Ett envälde kan ha andra namn som politisk absolutism, monokrati eller autokrati. Detta är ett statsskick som räknas som en diktaturstat då envåldshärskaren har absolut makt. Denna envåldshärskare har total kontroll över hur samhället styrs och tar inte hänsyn till lagar, det är han som är lagen. Ibland kan ordet autokrati användas istället. En autokrati definieras av att all makt ligger hos en person. I en partidiktatur är det enbart ett parti i landet som tillåts ha makt. Exempel på partidiktaturer, eller enpartistater som de också kallas, finns det gott om. År 1922 tog Fascistpartiet över makten i Italien, år 1933 påbörjades den nationalsocialistiska/nazistiska diktaturen i Tyskland, en kommunistisk partidiktatur rådde i Bulgarien och Rumänien från och med år 1946 och sedan har vi självklart Sovjetunionen som med start år 1922 styrdes av Kommunistpartiet. Intressant är att Nordkorea bildades år 1948 som en kommunistisk partidiktatur på sovjetiskt initiativ. Förutom dessa exempel finns det många flera. Militärdiktaturer fungerar grundläggande likadant som vilken diktatur som helst, innebörden är densamma. Men i en militärdiktatur är det i regel en grupp officerare som styr. Denna grupp brukar kallas för en militärjunta. Militärstyren har främst förekommit i Latinamerika, Karibien, Afrika och Mellanöstern men självklart finns det exempel från länder i andra delar av världen också. En militärdiktatur har oftast uppstått till följd av en militärkupp där man störtat regeringen och tagit över makten. Det finns dock exempel på där militärstyren sakta men säkert utvecklats ur etablerade civila enpartisystem. Det alla dessa former av diktaturer dock har gemensamt är att de inskränker starkt på den fria människans rättigheter.